En final som hette duga

Årets Free Heel Fiesta kommer, om nuvarande planer håller, att bli den sjunde och sista som är förlagd till Kittelfjäll – inte nödvändigtvis för alltid, men åtminstone ett tag framöver, då det ingår i arrangemangets upplägg att testa olika ställen. Därför var det något av en final i år – och vilken final det blev!

Inför helgen såg det dock inte så bra ut, med rapporter om hård och/eller bristande skare mest överallt och inga snöfall i sikte. Den rekordstora rekningspatrullen som hängde i området under veckan innan hade därför en viktig uppgift och efter några “det såg i alla fall bra ut från bilen”-chansningar en god bit västerut lokaliserades mycket riktigt såväl fina ytor som förvånansvärt lös snö – och vädret visade sig från sin allra bästa sida.

Plattförs

Titta, mjuk snö!

Yta utan yta

Slätt var det här

Goda utsikter

På en av ett flertal toppar som besöktes

På spaning

“Där ska vi åka!”

Natten till fredagen var en mycket blåsig historia, så det fanns hopp om ytterligare påfyllnad på sina håll. Två grupper styrde kosan mot torsdagens rekningsområde, där den bästa snön hade hittats, och blev inte besvikna. Vinden hade skapat en lite lurig yta längre upp, men närmare och framförallt i den glesa skogen var det djupt och mjukt. Att det snöfall som inledde dagen gradvis ersattes av solsken (och fantastiska vyer) gjorde inte saken sämre.

Ner å opp

Lite krux på uppvägen

Fluff

Sköna svängar…

Mer fluff

…i glesskogens…

Ännu mer fluff

…mjuka snö

Nedfärd

Fint var det här

Grupperna hade åkt på lite olika ställen från början, men sammanstrålade senare under dagen och fikade (nästan) tillsammans – och de sista åken ner till bilarna var bland de bästa så långt. Den tredje gruppen som dröjt sig kvar i liftsystemet rapporterade också om fina förhållanden (och fint väder), även om det där rörde sig mer om smör än om puder.

Kvartett

Gruppaktivitet

Puder

Fler sköna svängar…

Mer puder

…i ännu glesare skog…

Ännu mer puder

…och lika fint puder

Smör

Smörigt i skogen…

Mer smör

…i systemet

Lördagen lovade klart väder men även en del vind, så det var lite osäkert hur högt vi skulle kunna ta oss utan obekvämligheter. Denna gång blev det bara två grupper totalt, som återigen sökte sig åt lite olika håll från en gemensam startpunkt. Bara man tog sig ur vinden i högre terräng fanns helt sanslösa ytor i gles och lekfull skog med bitvis fantastiskt kallpuder, så det var idel mungipor i öronhöjd.

Toppenvy

Snabb toppvisit

Full fart

Jodå, mjukt här också

Trampa på

Fantastisk skog…

Glesbygd

…med mycket utrymme…

Pow-wow

…och otrolig snökvalitet

Gloria

Upp igen…

Svängrum

…och ner igen

Till topps

Sista gången gillt

Resans sista dag var likaledes klar och även om vinden var svagare fanns den fortfarande kvar på höjd. En större grupp återvände till lördagens lössnöområde för att riktigt åka slut på allt härligt puder där och njuta av solen. En mindre grupp satsade på en topptur på Daevnientjahke, där den sista stigningen var mest hård och knepig och även om inte huvudtoppen nåddes blev det åter vida vyer och ett utmanande men rätt fint åk ner till skogen. Och skogen, ja – där låg snön lika lös och djup som den brukar, så det vevades åk efter åk tills det var dags att åka hem och städa.

Fältet fritt

Fria ytor

Uppspårat

Här också

Fikafinal

Ut och njut

Platåniskt

Till topps, bestefar!

3x

Trippeltelis

Det går utför

Brant men bra

Puderfrossa

Avslutning i skogen

Vi tackar därmed Kittelfjäll för sju härliga och omväxlande år, så får vi se när vi dyker upp igen. Finalpasset går verkligen inte att klaga på och vi får återigen begagna uttrycket “överträffade förväntningar”. På återseende på ny plats och i ny snö nästa år!

Blandade åk från helgen:

Restplatser till Free Heel Fiesta

Vi har fått loss ett par restplatser till Free Heel Fiesta i Kittelfjäll den 14–17 mars, så den som missade den ordinarie anmälningsperioden har en ny chans nu!

Nytt sista anmälningsdatum är fredag 8 mars och om platserna skulle hinna gå åt innan dess går det även bra att ställa sig i reservkön genom att anmäla sig ändå, i händelse av att fler restplatser uppenbarar sig.

Mer information och anmälan »

En uppåt grupp

Sista offpistresan till Kittelfjäll

Allting har en ände – och korven den har två. Det har blivit dags att ta farväl av Kittelfjäll som destination för vår årliga offpist- och topptursresa Free Heel Fiesta med ett sista besök den 14–17 mars, så har du inte hängt med dit förut är det dags nu!

FHF är lika med snöglädje och siktar in sig på de lite mer undangömda eller bortglömda åken bortanför liftanläggningarnas och topptursböckernas domäner. Anmälan öppnar i slutet av januari, men kolla in infosidan redan nu – och kom sedan och lek i snön med oss!

Mer information »

Ingen snöbrist här inte

Rekhelg i Stora Blåsjön

ÖTC arrangerade Free Heel Fiesta i Stora Blåsjön åren 2010–2011 och nu har vi börjat snegla ditåt igen efter att ha huserat i både Borgafjäll och Kittelfjäll under många år. Tolv år är en lång tid, så därför for ett gäng dit i mitten av april för att kolla läget inför en eventuell återkomst.

Prognosen inför helgen talade inledningsvis om kraftigt snöfall och halvjobbiga förhållanden, men det visade sig att solen hade andra planer. Första dagen hann vi efter ankomst med en eftermiddagstur i närheten av (den tämligen översnöade) Stekenjokksvägen, där vi hittade två riktigt lovande fjäll med fina möjligheter och rimlig anmarsch (samt några lurigheter). Snöns yta var inte den mest förlåtande för tillfället, men ett hyfsat långt åk blev det ändå.

Till topps

Till topps

Vitt och brett

Vida vyer

Ränna med stort R

Ränna med stort R

Spårsnö trots allt

Spårsnö trots allt

Terränghinder

Terränghinder

Dag två började molnigare men även varmare, så vi hade gott hopp om att få smörig åkning senare under dagen. Nu for vi över gränsen och efter att ha noterat norskarnas uppenbara aversion mot såväl breda vägar som parkeringsplatser hittade vi till en nedlagd gruva som vi kunde använda som utgångspunkt. Skogen ovanför denna visade sig vara av det mycket glesa slaget, med många roliga kullar och sänkor, och längre upp fanns ett större fjäll med flera intressanta sluttningar av varierande ambitionsnivå. Efter lunch började solen titta fram och åket ner genom skogen blev precis så glassigt som vi hoppats på – och med kallpuder skulle det vara helt fantastiskt.

Upp från gruvan

Upp från gruvan

Höjdmeter efter höjdmeter

Höjdmeter efter höjdmeter

Ovanför träden

Ovanför träden

Härliga svängar i början...

Härliga svängar i början…

...mitten...

…mitten…

...och slutet av den glesa skogen

…och slutet av den glesa skogen

Vi hann även med en tur upp längs en väg(!) på andra sidan dalen som ledde rakt upp till en liten kraftstation. Efter att ha kollat in vidderna ovanför denna vände vi skidspetsarna nedåt och fick ytterligare ett glesskogsåk i riktigt mjuk vårsnö.

Vart tar vägen vägen?

Vart tar vägen vägen?

Ubåt i fjällen?

Ubåt i fjällen?

Ännu en gles skog

Ännu en gles skog

Den sista dagen var sikten betydligt sämre och snart började det även snöa. Vi siktade därför på två närliggande lågfjäll där vi tidigare sett bra ytor från bilen, så nu var det dags att provåka dem också. Det första var synnerligen effektivt helt utan anmarsch, men i gengäld inte särskilt utmanande, medan det andra var betydligt brantare men fortfarande övervägande glest – begreppet “tät skog” verkar inte vara en grej i det här området… Som sista insats hittade delar av gruppen ett helt sanslöst fält i “skogen” och kunde därmed avsluta med helgens bästa åk!

Inte många hinder här

Inte många hinder här

Svängrum

Svängrum

Så här ska en skidskog se ut

Så här ska en skidskog se ut

Upp igen för sista åket

Upp igen för sista åket

Så, det finns helt klart goda förutsättningar i Blåsjön även på 2020-talet, särskilt med kallare snö tidigare under säsongen. Kanske kommer vi att utnyttja dem nästa år.

Några höjdpunkter från helgen:

Puderfrossa i Kittelfjäll

Förhållandena inför årets Free Heel Fiesta i Kittelfjäll såg lovande ut – och definitivt bättre än ifjol. Från rekningsgruppen rapporterades om fin lössnö under trädgränsen med varierat före ovanför och väderprognosen talade om påfyllning i ständigt ökande mängder ju närmare helgen kom.

I vanlig ordning hade ett helt gäng (utöver rekarna) passat på att tjuvstarta vistelsen med en eftermiddagstur på torsdagen, vilken företogs i strålande solsken och finfin snö – även uppe på kalfjället, faktiskt. Behövde det verkligen bli bättre?

Ljushuvuden

Upp i solen

Vitt och brett

Till topps

Kamma dig

Första åket

Dalkväll

Fint ska det va’

Behövde och behövde, men det blev det. Det fullständigt vräkte ner snö under hela fredagen, vilket tillsammans med en tilltagande vind gjorde att alla fick hålla sig i skogen för att se någonting. Där fanns det som väntat hur mycket fluffig snö som helst och spåren drev igen på nolltid. Det blev en riktigt häftig dag, inklusive en del utrustningshaverier, ett björnmöte(!) samt äventyrliga hemfärder på oplogade vägar.

Yrväder

Toksnö!

Åk

Många öppna fält och gator…

Åk!

…att pumpa puder på…

Åk!!

…i det tilltagande snöfallet

Risigt värre

Man tager vad man haver

Vägpuder

Vart tog vägen vägen?

I år erbjöd vi liftburen offpist alla tre dagar och efter att en mindre grupp kollat läget under fredagen var det fler som var intresserade av att se vad all trevlig nysnö kunde bjuda på dagen därpå. Svaret var “en helt makalös dag”, vilket även grupperna som tog sig ut på fjället för egen maskin kunde skriva under på. Det var så mycket snö så man måste leta efter branter för att det inte skulle ta stopp, men det får gå under rubriken “angenäma problem”…

Förväntan

Fler med samma ambition

Håll fallinjen

En av alla snöfyllda raviner

Stå på

Hej, vad det går

Skogsmullar

Fortfarande oåkta stråk

Sänkflyt

Det flyter

Nyspårat

Även uppe på kalfjället var det löst

Vilostund

Ingen snöbrist här inte

Söndagen grydde klar och kall och det blev åter en uppdelning mellan fjäll, skog och lift. Ganska snart mulnade det på och det blev både blåsigt och snöigt igen, men vad gjorde väl det när det fanns puder att åka i överallt – även i konkurrens med andra turare här och var. Det var bara att köra ända in i kaklet för att inte riskera att missa ännu en härlig sväng.

Passage

Kalfjällsgrupp

Pulsa på

Skogsgrupp

Topplöst

Sämre sikt och fler spår

Skogstur

Bättre sikt och inga spår

Puder!

Djupt!

Ledigt

Surfsnö

Fältet fritt

Sista åket

Det blev en fullspäckad helg med bitvis helt galna snömängder som kommer leva kvar i minnet länge. Snacka om löshälspropaganda!

Åkglädje:

Free Heel Fiesta i Kittelfjäll

Nu är det dags – anmälan till årets offpistresa till Kittelfjäll den 16–19 mars är öppen!

Free Heel Fiesta står för åkglädje och frihet, vilket vi tar fasta på och söker oss ut på fjället och i skogen för att hitta de där riktigt härliga åken som många missar. Oavsett om du redan är mångårig offpisträv eller just blivit nyfiken på att utforska världen utanför pistkäpparna så är det här resan för dig. Och ja, vi kommer även att erbjuda en grupp som tittar närmare på Kittelfjälls berömda raviner, stora som små, som nås från liftsystemet.

På topps, bestefar

Sista anmälan är den 19 februari, men i vanlig ordning är platserna begränsade så vila inte på hanen. Ut på tur, aldrig sur!

Mer information och anmälan »

Telis på djupet

Överraskningar i Kittelfjäll

Det såg verkligen mörkt ut för årets Free Heel Fiesta. Våren var halvannan månad för tidig, långvarig blida med nattkyla hade gjort allt stenhårt och till råga på allt visade väderprognosen på stormvindar större delen av helgen. Skulle vi kunna åka något över huvud taget? Som så ofta förr blev svaret “ja, med råge”. Det tycks vara något med våra resor som alltid gör att det ordnar sig till slut, oavsett hur illa det ser ut på förhand.

På fredagen skulle det inte blåsa alltför mycket och prognosen visade på en hel del sol, så vi tog chansen till kalfjällsvistelse och styrde kosan mot Grönfjäll. Växlande snöbyar med rejäl byvind och dålig sikt gjorde att alla hamnade på sydsidan massivet, där snön bitvis var riktigt bra – ibland rentav kall, temperaturen till trots. Mellan byarna vankades mycken sol och skogen erbjöd fullgott skydd för ett flertal fikaraster, så det blev en oväntat lyckad (och lång) första dag som verkligen satte tonen.

Snöyra

Ibland såg det ut så här…

Topp i sikte

…och ibland så här

Ryggläge

Höjdkänsla i solens sken

Fjällväder

Samma vy några minuter senare

Vändpunkt

På’t igen!

Eftermiddagssol

Fint var det här

Dra till skogs

Spår i skogen

Fältarbete

Spår på kalfjället

Gränsöverskridande övningar

Och så mellandistansen

Solkurva

Öppna fält är bäst

Uppåt när det går neråt

Glada miner i Grönfjäll

Under natten mot lördag blåste det mycket riktigt upp, men toppnoteringarna höll sig långt under de oroväckande siffror som vädertjänsterna hade hotat med. Efter lite konsultation bestämde vi oss för att satsa på Matsdal, där det blåste märkbart mindre än i stugbyn. Det hade dock blivit riktigt varmt, så det bjöds till stor del på blöt och jobbig sugsnö, men det fanns även områden där allt hade mjuknat så pass mycket att det (nästan) gick att åka som vanligt i den glesa skogen – och det fanns även fullt med kuddar att studsa runt på. Solen visade sig också under stora delar av dagen, så även här blev det mycket bättre än väntat.

Vattenskidor

Blött var det här

Gruppklump

Alla på en gång

Vårkänslor

Mjukt i skogen

Dalrika vyer

Fina vyer i Kanans land

Stå på benen!

Sugsnö i en bäckravin

Skogsrå

Rågångar är bra att ha

Öppna landskap

Snöfält också

Spårcentral

Fullt åkbara ytor

Kuddstund

Att leva på hoppet

Väggytor

Det blev lite kalfjäll idag också

Sista dagen grydde klar och med högst beskedliga vindar, prognosen till trots. Efter vissa bryderier med bilföret letade vi oss därför upp ovan trädgränsen på Daevnie, där en av grupperna även vågade sig på en riktig topptur medan de övriga höll sig närmare skogen. Övre biten av uppvägen var hård och lurig, men strax efter att skidspetsarna vänts neråt inträdde riktigt härligt vårsmör innan det var dags för gorillaskidåkning i den bristande men hyfsat tunna skaren inne bland träden. Ännu en fin och oväntat bra dag!

Glatt var det här

Parkeringsproceduren…

Flytt av liten bil

…innebar vissa utmaningar

Hurtigggutter

Raska steg…

Till topps!

…mot Daevnietoppen

Vitt och brett

Fri sikt på platån

Kittlande fjäll

Snart uppe

Babord

Hej vad det går…

Styrbord

…i vårsnön

Bevis

Ett riktigt mönsteråk

Så, även denna resa sorteras in under “överträffade förväntningar”, med förledet “rejält”. Nästa år hoppas vi ändå på lite mer klassiska förhållanden, om man så säger…

Odistansierat

Den obligatoriska gruppbilden

Ljus, kamera, handling:

Åter till Kittelfjäll!

Ifjol fick vi kasta in handduken, men i år tror vi på att kunna återuppta vårt offpist- och topptursevenemang Free Heel Fiesta, där vi återvänder till Kittelfjäll och all trevlig åkning vi hittat där.

FHF handlar om snöglädje och bortglömda, orörda och på annat sätt annorlunda åk och vänder sig till dig som tycker om att utforska världen utanför pistkäpparna – eller som är nyfiken på den. Du behöver alltså inte vara någon form av offpistexpert för att hänga med, men det underlättar om du är någorlunda stadig på skidorna till att börja med. Topptursutrustning behöver du förstås också, även om vi ofta tar just det där med “topp” med en nypa salt – vi åker där snön är bäst, helt enkelt!

Som vanligt är det helgen vecka 11 som gäller, d.v.s. den 17–20 mars. Sista anmälningsdag är den 25 februari och om aktiviteten skulle hinna bli fullbokad innan dess finns ett automatiskt kösystem för eventuella reservplatser.

Mer information och anmälan »

Strålande utsikter

Årets Free Heel Fiesta ställs in

Vi börjar väl alla kunna refrängen vid det här laget. Allehanda evenemang har ställts in till höger och vänster länge nu och det senaste offret i raden är vårt älskade FHF som tyvärr också måste ta en paus i år, då vi med rådande virusläge helt enkelt inte kan arrangera en gruppresa med gemensamt boende och gemensam mat. 🙁

Nu är det visserligen över en månad kvar till den planerade tidpunkten vecka 11, men då resan kräver en hel del förberedelser har vi behövt ta beslutet nu. Tråkigt, men nödvändigt – och säkert väntat av de flesta. Vi siktar på att ta nya tag nästa år istället!

Distans