Sommaren är mer eller mindre över för de flesta och hösten börjar göra sig påmind. Det börjar därmed bli dags att ta nya tag inför den kommande säsongen, så vi kör på med försäsongsträning även i år.
Som tidigare kommer vi köra backintervaller varvat med enklare styrketräning i skogarna vid ÖSK, rakt upp från centrala stan, kl. 17–18 på måndagar under (troligen) september och oktober. Det är bara att komma och hänga på för den som vill, medlem eller inte!
Vad gäller just medlemskap är vi mitt uppe i ett byte av medlemssystem och har inte riktigt nått ända fram ännu, så vi återkommer inom några veckor med hur rutinerna kommer se ut under säsongen 2021–2022. Ut och kut i skogen så länge!
Nu finns handlingarna för nästa veckas digitala årsmöte att ladda ner, så läs igenom och se om där finns något du skulle vilja diskutera och/eller påverka. Av särskilt intresse är de sammanlänkade frågorna om föreningens namn och logotyp, där styrelsen har tagit fram förslag till förändring och nu söker synpunkter från medlemmarna.
Östersund Telemark Club kallar alla medlemmar till digitalt årsmöte kl. 19.00 måndagen den 21 juni. Föranmälan krävs för att få tillgång till möteslänken.
Även i år var det helvintriga förhållanden på Skutan under topptursdagen, även om snön inte var lika djup som ifjol. Det vanliga alpinträningslägret hade dragit igång en timme tidigare än vanligt den här gången, så vi fick ingen lifthjälp nerifrån Ullådalen i år heller.
Åtta bergsbestigare, varav en med konstiga häldelar på sina bindningar, satte därför av uppför backarna för egen maskin i växlande sol och svag vind. När vi kom till Stendalen där ungdomarna höll till kunde vi smygåka liften där, men sedan var det hudar på igen innan det var dags för första åket, som dock föregicks av dagens första fikarast.
Då går vi
Draghjälp i sikte
På väg mot fikat
Olämpligt nog drog det ihop till snöby lagom till att vi skulle köra, så det blev till att åka helt på känn då kontrasten var lika med noll. Snön var ändå rätt bra, så bara man vågade stå på och lita på skidorna så var det inte så pjåkigt. Därefter klättrade vi upp i Tväråvalvet och vek av mot Västerskutan, för att testa en linje på dess baksida som vi tidigare bara använt för att gå uppåt, men som nu hade rätt aspekt utifrån rådande förhållanden.
Blunda och kör
Knata på…
…mot toppen av Valvet…
…och baksidan av Västerskutan
Detta visade sig vara ett riktigt lyckokast, för inte nog med att linjen ifråga bjöd på riktigt fin, kall lössnö, solen hade dessutom vågat sig fram igen och vi hade full sikt i hundratals meter. Ett äkta kanonåk!
Övre delen
Nedre delen
Bevis för eftervärlden
Efter fikarast nummer två i solen på en liten barfläck gick vi därför tillbaka upp och körde samma sluttning en gång till, med minst lika bra utfall. Sedan vände vi västerut och klättrade upp norr om Västerskutans topp i allt finare väder.
Gott om plats
Mjukt i snön, som sagt
Hela åket (nästan)
Uppe på krönet blåste det friskt och snön var hård och valkig, men i en sänka en bit ner var det mjukt och fint, om än inte lika djupt som på baksidan. Vi arbetade oss stegvis tillbaka mot Ullådalen och fick totalt tre våriga åk med ökad smörighet innan det var dags att börja staka för att återträda hemfärden längs med kraftledningen, nu i mestadels klart väder.
Bökig start…
…men bättre fortsättning
På’t igen
Sista hanget
Vacker avslutning
Så här i maj kan man ofta räkna med aprilväder, månadens namn till trots, men inte nödvändigtvis med kallsnö av sådan kvalitet som vi bjöds på denna gång. Då kan man tåla nån snöby mellan varven, för det blev verkligen en toppendag!
Våren har gjort stora framsteg i låglandet, men uppe till fjälls ligger snön ännu vit. Detta tänker vi som vanligt utnyttja till en topptursdag tillika säsongsavslutning på Skutan efter att Åreliftarna stängt och som precis lika vanligt utgår vi ifrån att vi kommer att mötas av såväl strålande sol som ljum bris.
I år går turen av stapeln på lördag 8 maj och vi träffas som brukligt vid Ica Björnänge kl. 08.30 för uppsamling. Blir det finväder vankas det även utomhusgrill på eftermiddagen, på klubbens bekostnad.
Alla är välkomna att delta när som helst under dagen, medlem eller inte, men för att vi inte ska åka ifrån någon på parkeringen vill vi att alla anmäler sitt deltagande senast torsdag 6 maj. I övrigt gäller samma rekommendationer som alla kan utan och innan vid det här laget, men vi kan passa på att understryka att detta är en utomhusaktivitet rakt igenom.
Inför vårt sista träningspass i Gustavsbergsbacken erbjuder Lagg & Hoj klubbens medlemmar att köpa loss hyr- och demopar av både pjäxor och skidor till reducerat pris:
NTN-pjäxor: från 3500 kr
Äldre 75 mm-pjäxor: från 200 kr
Elan Wingman med Rottefella Freeride: 4500 kr (flera olika längder)
Utöver detta får vi även 15 % extra rabatt på nuvarande kampanjpriser på telisskidor med 22 Designs Lynx eller Meidjo 3.
Erbjudandet gäller endast kl. 18–19 på måndag 29 mars och endast ÖTC-medlemmar. Det går också bra att hyra grejer för att använda under den därpå följande träningen, men då måste man höra av sig i förväg.
Vintern har gjort återtåg, så vi kommer därför att ta upp kvällsträningarna i Gustavsbergsbacken som planerat och kör tre pass till med start den 15 mars.
Lagg & Hoj kommer även fortsatt att ha öppet för uthyrning under de två första tillfällena och den sista kvällen kommer det att bli en specialare som vi återkommer om lite senare.
Världstelemarksdagen infaller den första lördagen i mars varje år och har nu hunnit uppnå sin sjunde version. Denna dag handlar om att dela och sprida löshälsglädje med såväl gamla som nya vänner och firas lämpligast genom att kort och gott åka telis tillsammans – fast i år då med välbekant kvalifikation av begreppet ”tillsammans”.
ÖTC kommer även denna säsong att fira telemarkens egen dag den 6 mars i Bydalsfjällen, där den som vill är välkommen att haka på!
Det klassiska telemarkslägret i Fjätervålen brukar innebära hundratals telisåkare på samma ställe, flitigt umgänge och ett knökfullt värdshus – vilket av uppenbara skäl inte kändes som någon bra idé i år. Men, skam den som ger sig, och efter en hel del om och men kunde en bantad version av lägret ändå genomföras, med separat boende och helt utan inomhusprogram – men med desto mer skidåkning.
Väderprognosen lovade mestadels klart men något kallt väder och måttlig vind, vilket allt infriades – sällan har vi haft så god sikt som denna gång. Efter en glesare gruppsamling än vanligt på fredagsmorgonen bar det av ut i snön, som låg djup även på denna vål, så de flesta sökte sig ut i offpisten på ett eller annat sätt. Dock hade det gått ganska länge sedan det senaste snöfallet, så man fick leta en del för att hitta oåkt puder.
Tomt var det här
Vitt men skumpigt
Många spår, men fortfarande mjukt
Eller ja, det var faktiskt ganska enkelt hittat, åtminstone för dem som hade tillgång till stighudar. Finvädret inbjöd till en ”topptur” på vålen och superb åkning på baksidan fjället, där snön i stora delar var såväl mjuk som orörd. Känslan av att få surfa i detta sagolandskap mot den nedgående solen var svårslagen, det kan vi lova…
Instruktörerna rekar baksidan…
…med gott resultat
Upp igen!
Blir det bättre än så här?
Här är pudret!
Sista åket
På lördagen lades månget fler spår på baksidan, där många av gårdagens hade blåst igen, och pisterna höll yppersta klass. Det blev en riktigt maxad dag, där vi klämde ut det allra sista av dagsljuset och hittade bitvis riktigt djup snö. After ski-bandet Hejåhå med Peter var kvar i Göteborg, men bjöd ändå på en livesänd spelning som avnjöts i respektive stuga på kvällen. Det är engagemang!
Manchesterfrossa
Sänkor = lössnöfällor
Åter till baksidan
Maxade åk…
…i fantastiskt ljus…
…i ett drömlandskap
Avsaknaden av bankett, fest och dans kvällen innan hade ett tydligt resultat på morgonpiggheten på söndagen, så låren fick jobba bra även denna dag såväl i som utanför pisten. Det blev en fin avslutning på en fin och intensiv skidhelg.
Under molnen
Genom molnen
Guppigt var det här
Syns det att vi var här?
Stort tack till Tommy och Lasse som trots allt lyckades få ihop ett läger även detta år. Vi har sällan sett fjället så vitt eller åkt så mycket skidor varje dag som nu, så alla verkade nöjda med utfallet även med alla begränsningar i åtanke. Nu hoppas vi på en återgång till det vanliga kaoset till nästa år – men gärna även mer lek på den nyupptäckta baksidan…
Vi börjar väl alla kunna refrängen vid det här laget. Allehanda evenemang har ställts in till höger och vänster länge nu och det senaste offret i raden är vårt älskade FHF som tyvärr också måste ta en paus i år, då vi med rådande virusläge helt enkelt inte kan arrangera en gruppresa med gemensamt boende och gemensam mat.
Nu är det visserligen över en månad kvar till den planerade tidpunkten vecka 11, men då resan kräver en hel del förberedelser har vi behövt ta beslutet nu. Tråkigt, men nödvändigt – och säkert väntat av de flesta. Vi siktar på att ta nya tag nästa år istället!
