Free Heel Fiesta i Kittelfjäll

Nu är det dags – anmälan till årets offpistresa till Kittelfjäll den 16–19 mars är öppen!

Free Heel Fiesta står för åkglädje och frihet, vilket vi tar fasta på och söker oss ut på fjället och i skogen för att hitta de där riktigt härliga åken som många missar. Oavsett om du redan är mångårig offpisträv eller just blivit nyfiken på att utforska världen utanför pistkäpparna så är det här resan för dig. Och ja, vi kommer även att erbjuda en grupp som tittar närmare på Kittelfjälls berömda raviner, stora som små, som nås från liftsystemet.

På topps, bestefar

Sista anmälan är den 19 februari, men i vanlig ordning är platserna begränsade så vila inte på hanen. Ut på tur, aldrig sur!

Mer information och anmälan »

Telis på djupet

Pist- och puderpropaganda i Bydalen

Så kunde den äntligen bli av, en helt vanlig upptaktshelg efter två coronaår. Deltagarantalet var väl inget att skryta med den här gången, men det var däremot föret – vilken superhelg det blev!

Flertalet deltagare hade tagit chansen att påbörja åkningen under fredagen (en riktig entusiast började t.o.m. redan på onsdagen) och möttes av ett alldeles utomordentligt pistföre och trivsam väderlek. Mycket bra (tjuv)start!

Tomt på fjället

Ingen trängsel här inte

Liftlöst

Sista åket

På lördagen drog ordinarie program igång med två skidskolegrupper som kunde njuta av det fortsatt fantastiska föret, även om vädret nu var av det molnigare slaget. På eftermiddagen avgjordes klubbmästerskapet åter i form av att uppnå minsta differens mellan två på varandra följande åk i Hovdes selftimerbana (som faktiskt fungerade i år), där Kjell-Arne Blom kammade hem segern med smått otroliga och definitivt ointagliga 0,01 sekunders skillnad. Heja!

Locket på

Molnig morgon

Klara, färdiga...

Laddade deltagare som väntar på…

...böj!

…att susa nerför KM-banan

Föret var faktiskt så bra att det övernattande gänget åkte till liftarnas stängning på Hovdesidan och sedan fortsatte i den upplysta Drommen av bara farten i ytterligare en timme – det gick bara inte att sluta, hur trötta benen än var. Vilket annat ställe bjuder på perfekt underlag i sin huvudbacke klockan kvart över fyra en lördagseftermiddag?

Under natten mot söndag började det snöa och även blåsa, vilket gjorde att högzon var stängd på grund av vind och dålig sikt. Det gjorde dock föga, då det stundtals riktigt täta snöfallet tillsammans med snödrevet byggde på bra överallt nedanför trädgränsen, så till eftermiddagen kunde det uppbådas härlig puderåkning bara man visste vart man skulle peka skidspetsarna. Det blev ännu en fullmatad dag, där det åter bjöds på närmast oslitna förhållanden i delar av Drommen sent på eftermiddagen. Vilken dag!

S.k. kräksnö

Sånt här gör en skidåkare glad

Fortfarande glest

Skidskolan i full gång…

Tjenixen!

…med olika stilar

Pow-pow

Här är pudret

Halfpipe

Här också, trots den sena timmen

Parallellt med den vanliga skidskolan pågick även en instruktörsutbildning på grundnivå, som en fortsättning på de introtillfällen vi körde förra säsongen. Tre adepter drillades i dagarna två och fick såväl öva sig själva som studera de andra skidskoleeleverna. Även här var det idel glada miner, som synes.

Stavfel?

Stavarna kan hanteras på många olika sätt

Te-LE-mark

Positivt i instruktörsgänget

Efter att ha snappat upp en extra knäböjare under pågående aktivitet blev det totalt 16 deltagare allt som allt denna gång och i vanlig ordning var det Martin Hellberg med bistånd av telemarks­samojed­veteranen Kodiak som stod för arrangörsskapet. Vi återvänder också till Bydalen den 4 mars för firande av årets Världstelemarksdag, så missa inte det!

Sammanfattning i rörlig media:

Veckoträningen drar igång

Nu på måndag 9 januari börjar vinterns kvällspass i Gustavsbergsbacken på Frösön. Tiden är framflyttad en halvtimme jämfört med tidigare år, så klockslagen som gäller är 19.30–21.30. En annan nyhet är att vi under januari månad kommer ha lite extra fokus på nybörjare, så tipsa folk som är nyfikna att prova på!

I övrigt är det sig likt, d.v.s. det blir en kombination av övningar och fri åkning, deltagandet är gratis för medlemmar (och prova-på:are) och vi fortsätter efter sportlovet om backen och intresset håller.

Nu kör vi!

Mer information »

Telis i GB

Telemarkscampen 28–29/12 flyttad till Åre

Eftersom parken i Björnrike inte är färdig ännu kommer vi att flytta telemarkscampen den 28–29 december, som var tänkt att äga rum i just Björnrike, till Åre istället. Samma upplägg och tid, bara annan plats! Anmäl dig senast den 26 december.

Mer information och anmälan »

Rotera mera

Även vår mer traditionsenliga upptaktshelg i Bydalen den 13–15 januari har sista anmälningsdag den 26 december, så skynda skynda!

Mer information och anmälan »

Vuxna människor gör saker tillsammans

God jul och gott nytt år!

Upptaktshelg i Bydalsfjällen

Så var det åter dags för den sedvanliga upptaktshelgen, som även denna gång arrangeras i Bydalen. Skidskola för vana som ovana, fin åkning, klubbmästerskap, trevlig samvaro knäböjare emellan… kan det bli bättre? (Nä.)

Datumen som gäller är i vanlig ordning helgen vecka, d.v.s. den 13–15 januari, och sista anmälningsdag är den 26 december – men då vi bara har ett visst antal platser till förfogande finns inga garantier att de inte hunnit ta slut tills dess, så vad väntar du på?

Vi ses i backen! Och, känner du folk som är nyfikna på telis: dra med dem också!

Mer information och anmälan »

Snöglädje

Telemarkscamp gånger två

Nu följer vi upp förra vårens succé med två nya telemarkscamper med park- och freerideinspiratören Andreas Sjöbeck! Den första går av stapeln i Björnrike redan den 28–29 december och den andra i Åre den 1–2 april nästa år. Deltagandet är kostnadsfritt (utöver medlemskap), men varje deltagare står för liftkort och eventuell bespisning själv.

Tipsa gärna folk du känner som du tror kan vara nyfikna, vare sig de redan åker telis eller inte!

Mer information och anmälan »

Rotera mera

Säsongsavslutning med aprilväder i Tegefjäll

Det verkar ha gått troll i väderprognoserna för våra aktiviteter den här säsongen, för även inför topptursdagen såg det illa ut med hård vind och nederbörd. Sex skidåkare, varav en med fast häl, hade dock trotsat förutsättningarna och efter en kort överläggning vid morgonsamlingen bestämde vi oss för att skippa Ullådalen, Tväråvalvet och Skutan helt och hållet och drog istället vidare till Tegefjäll, där vi räknade med att kunna hitta lite mer skydd. Vädret var egentligen rätt bra i grunden, med mycket sol och blå himmel, så det gällde bara att pricka hålen mellan snöbyarna och söka lä från nordvästvinden resten av tiden.

Med hjälp av ”lämna en bil i botten”-tricket började vi turen vid toppen av vägen och traskade ledigt uppför genom den utglesade skogen och det intilliggande liftspåret till foten av Tyskhuvudet, där snön var lovande mjuk. Vi siktade på den första avsatsen som nåddes utan problem, men väl uppe tog vinden i för fulla muggar, så en välplacerad liten grandunge fick stå för skyddet under avhudningen. Precis då drog en av de täta snöbyarna in, så det var bara att vänta några minuter till nästa solfönster öppnade sig, något som underlättades av SMHI:s realtidsradarbilder.

Tegesteg

Första stegen

Huvudspår

Upp på Tyskhuvudet

Höjdkänsla

Utsikt över Åredalen

Väntetid

Då väntar vi

Det blev ett riktigt bra första åk ner till liften, där bara den första svängen precis på krönet var lite hård, annars var det mjukt och fint för hela slanten. Därefter fortsatte vi ned halvvägs i pisten, med fortsatt riktigt bra före (och lite publik) innan vi satte oss ner för en första fikarast i ett soligt och nästan vindstilla skogsbryn. Bra start!

Svängrum

Första biten

Slalom

Andra biten

Vi följde sedan Vildmarksstigen upp och hamnade i en rejäl snöby på vägen, men det lättade lagom till att vi nådde kalfjället, så snart var vi uppe vid grandungen igen. Denna gång fortsatte vi uppåt i ravinen, på behörigt avstånd från den imponerande hängdrivan som kalvat stora klossar, och vände skidspetsarna nedåt när vi nått dess slut. I början var det väl flackt, men sedan blev det lite bättre innan vi hamnade i mer gamla rasrester som skumpade till det ordentligt.

Kräksnö

Jättetätt snöfall…

Rena toner

…längs Vildmarksstigen

Stairway to heaven

Upp i himlen

Drivkalvar

De här vill man inte hamna under

Kortsväng

Ner i ravinen

Nästa brantare parti utgjordes av riktigt slaskig snö bredvid en forsande bäck, med naturliga hinder i form av stenar och buskar, och sedan vek vi in i skogen för att komma tillbaka till huvudspåret. Där inne hade det tinat på bra, så lite gräs- och ljungkänning blev det innan vi kom ut i toppen av det hygge vi hade siktat på. Där hade också solen tagit hårt, så det var inga stora marginaler mellan stock och sten, men nog gick det att åka även där alltid.

Vårglädje

Mjukt och vårigt…

Vattenskidor

…med rinnande vatten intill

Gräsligt

Mer vårkänslor på väg mot hygget

Hyggligt

Precis åkbart

Liftspåret utgjorde åter uppväg och när vi nådde toppen satte vi oss ned på café WigWams utebord för ett andra fika. Därefter fortsatte upp till grandungen igen och snön i kalfjällssluttningen var nu en helt annan än förra gången på grund av all påfyllning som kommit. Det blev ännu ett fint åk ner till liften och därefter i pisten till botten av Vildmarksstigen, som begagnades uppåt ytterligare en gång.

Köpa kåta?

Fika #2

Andra åket

Nya spår

Skidälg

Nära älg-upplevelse

Spårsnö

Bara våra spår

Nu var det dags för sista åket och denna gång nöjde vi oss med att gå upp till trädgränsen ungefär halvvägs upp till avsatsen, för att lägga nya spår i en hittills oåkt yta längre åt skier’s right. Efter ytterligare en radarstödd väntan på ett solfönster fick vi ett riktigt kanonåk och sedan var det bara att bränna hela pisten ner till botten, efter att vi kört ännu en orörd linje i den ytterst glesa skogen längst upp. Det var riktigt smörigt hela vägen ner, men utan sugeffekt, och den allra sista biten var skral nog att den förmodligen inte längre är åkbar nu.

Sista åket

Löst och fint

Inte så illa

Bevis för en rolig dag

Bottenplacering

Vår i dalen

”Vältajmat” var ordet för dagen och vi fick åter ett bevis för att det alltid går att hitta bra åkning nånstans – vilket den här gången inte var på Åreskutan, särskilt inte dess västsida – och att situationsanpassad skidåkning gäller på alla nivåer. Tack för i år!

Filmtajm:

Årets topptursdag på Åreskutan

ÖTC bjuder enligt ”same procedure as every year, James”-principen åter in till säsongsavslutning med topptur på Åreskutan lördag 7 maj! Vi samlas i Björnänge på morgonen och tar oss sedan vidare dit där snön är bäst för dagen. Om såväl intresse som väderförutsättningar finns kan det även bjudas på gemensam grillning efter turen.

Alla som vill får delta, under hela eller delar av dagen, oavsett medlemsstatus eller bindningstyp, så ta med en kompis och häng på!

Mer information »

Snökänning

Teliscamp i Åre 9–10 april!

Vill du prova på telemark i Åre?

ÖTC bjuder in till en inspirationshelg den 9–10 april för alla som vill testa att åka park och freeride med några av Sveriges bästa telemarksåkare, bl.a. parkåkaren och telemarksförebilden Andreas Sjöbeck och årets 9:a i JVM tillika världscupsdebutanten Alvin Noaksson. Vi vänder oss särskilt (men naturligtvis inte enbart!) till dig som redan åker alpint och nu är sugen på att testa telemark och om du saknar utrustning hjälper vi dig att hitta grejer!

Det kostar inget att delta bara du anmäler dig senast den 6 april om du behöver utrustning eller den 8 april om du har egen. Vi syns i Åre nästa helg!

Mer information och anmälan »

X marks the spot

Överraskningar i Kittelfjäll

Det såg verkligen mörkt ut för årets Free Heel Fiesta. Våren var halvannan månad för tidig, långvarig blida med nattkyla hade gjort allt stenhårt och till råga på allt visade väderprognosen på stormvindar större delen av helgen. Skulle vi kunna åka något över huvud taget? Som så ofta förr blev svaret ”ja, med råge”. Det tycks vara något med våra resor som alltid gör att det ordnar sig till slut, oavsett hur illa det ser ut på förhand.

På fredagen skulle det inte blåsa alltför mycket och prognosen visade på en hel del sol, så vi tog chansen till kalfjällsvistelse och styrde kosan mot Grönfjäll. Växlande snöbyar med rejäl byvind och dålig sikt gjorde att alla hamnade på sydsidan massivet, där snön bitvis var riktigt bra – ibland rentav kall, temperaturen till trots. Mellan byarna vankades mycken sol och skogen erbjöd fullgott skydd för ett flertal fikaraster, så det blev en oväntat lyckad (och lång) första dag som verkligen satte tonen.

Snöyra

Ibland såg det ut så här…

Topp i sikte

…och ibland så här

Ryggläge

Höjdkänsla i solens sken

Fjällväder

Samma vy några minuter senare

Vändpunkt

På’t igen!

Eftermiddagssol

Fint var det här

Dra till skogs

Spår i skogen

Fältarbete

Spår på kalfjället

Gränsöverskridande övningar

Och så mellandistansen

Solkurva

Öppna fält är bäst

Uppåt när det går neråt

Glada miner i Grönfjäll

Under natten mot lördag blåste det mycket riktigt upp, men toppnoteringarna höll sig långt under de oroväckande siffror som vädertjänsterna hade hotat med. Efter lite konsultation bestämde vi oss för att satsa på Matsdal, där det blåste märkbart mindre än i stugbyn. Det hade dock blivit riktigt varmt, så det bjöds till stor del på blöt och jobbig sugsnö, men det fanns även områden där allt hade mjuknat så pass mycket att det (nästan) gick att åka som vanligt i den glesa skogen – och det fanns även fullt med kuddar att studsa runt på. Solen visade sig också under stora delar av dagen, så även här blev det mycket bättre än väntat.

Vattenskidor

Blött var det här

Gruppklump

Alla på en gång

Vårkänslor

Mjukt i skogen

Dalrika vyer

Fina vyer i Kanans land

Stå på benen!

Sugsnö i en bäckravin

Skogsrå

Rågångar är bra att ha

Öppna landskap

Snöfält också

Spårcentral

Fullt åkbara ytor

Kuddstund

Att leva på hoppet

Väggytor

Det blev lite kalfjäll idag också

Sista dagen grydde klar och med högst beskedliga vindar, prognosen till trots. Efter vissa bryderier med bilföret letade vi oss därför upp ovan trädgränsen på Daevnie, där en av grupperna även vågade sig på en riktig topptur medan de övriga höll sig närmare skogen. Övre biten av uppvägen var hård och lurig, men strax efter att skidspetsarna vänts neråt inträdde riktigt härligt vårsmör innan det var dags för gorillaskidåkning i den bristande men hyfsat tunna skaren inne bland träden. Ännu en fin och oväntat bra dag!

Glatt var det här

Parkeringsproceduren…

Flytt av liten bil

…innebar vissa utmaningar

Hurtigggutter

Raska steg…

Till topps!

…mot Daevnietoppen

Vitt och brett

Fri sikt på platån

Kittlande fjäll

Snart uppe

Babord

Hej vad det går…

Styrbord

…i vårsnön

Bevis

Ett riktigt mönsteråk

Så, även denna resa sorteras in under ”överträffade förväntningar”, med förledet ”rejält”. Nästa år hoppas vi ändå på lite mer klassiska förhållanden, om man så säger…

Odistansierat

Den obligatoriska gruppbilden

Ljus, kamera, handling: