Årets upplaga av det traditionstunga telemarkslägret i Fjätervålen blev redan tidigt fullbokat, med en späckad väntelista, så det var högt tryck denna gång. Det landade på ca 210 deltagare allt som allt, inklusive instruktörer och annat löst folk, och ÖTC var givetvis vår vana trogen representerad i flera kategorier.
Tyvärr var föret inte lika fint som det varit flera av de senaste åren; de förhatliga blidorna hade slagit till även i nordligaste Dalarna, vilket tillsammans med efterföljande tvåsiffriga köldgrader gjorde backen jätte-, jätte-, jättehård på den inledande fredagen. Hörselskydd var att rekommendera, liksom nyslipade kanter. Det blev därför teknikträning av olika slag i de flackare delarna för de flesta skidskolegrupperna, men utsikten var det i gengäld inget fel på så det blev ett antal turer upp på toppen bara därför.
Pistpersonalen gjorde dock ett hästjobb under natten och lördagen innebar ett ordentligt uppsving – plötsligt fanns det fäste i backen! Skidskolan spred därmed ut sig mer och fler vågade sig på (den fortfarande utmanande) offpisten. Dessutom höll sig den förutspådda dimman nere i dalen, så det blev en riktigt trivsam dag.
Eftermiddagens tävling utgjordes av uppförsåkning i orgeltramp och slalom-över-vall med reiplykkje följt av telemarksaerobics. Vinnarlaget (som lämpligt nog hette just “Vinnarlaget”) fick sedan göra upp sinsemellan i en bejublad luftgitarrskamp under kvällens middag. Och priserna? Gitarrsträngar utan strängar, naturligtvis… (bland annat).
Söndagen kom med frost och dimma som långsamt klättrade uppåt, så lagom till lunch var hela vålen inbäddad i ett vitt töcken. Den hårda ytan var också delvis tillbaka, så övningarna blev lite begränsade även denna dag.
Nu laddar vi om till nästa år – för att inte tala om 30-årsjubileumet året därpå – och gör allt vi kan för att underblåsa det stora telisintresse som uppenbarligen är i återvändande!
Några filmer från 2017 års läger: