Det klassiska telemarkslägret i Fjätervålen brukar innebära hundratals telisåkare på samma ställe, flitigt umgänge och ett knökfullt värdshus – vilket av uppenbara skäl inte kändes som någon bra idé i år. Men, skam den som ger sig, och efter en hel del om och men kunde en bantad version av lägret ändå genomföras, med separat boende och helt utan inomhusprogram – men med desto mer skidåkning.
Väderprognosen lovade mestadels klart men något kallt väder och måttlig vind, vilket allt infriades – sällan har vi haft så god sikt som denna gång. Efter en glesare gruppsamling än vanligt på fredagsmorgonen bar det av ut i snön, som låg djup även på denna vål, så de flesta sökte sig ut i offpisten på ett eller annat sätt. Dock hade det gått ganska länge sedan det senaste snöfallet, så man fick leta en del för att hitta oåkt puder.
Eller ja, det var faktiskt ganska enkelt hittat, åtminstone för dem som hade tillgång till stighudar. Finvädret inbjöd till en “topptur” på vålen och superb åkning på baksidan fjället, där snön i stora delar var såväl mjuk som orörd. Känslan av att få surfa i detta sagolandskap mot den nedgående solen var svårslagen, det kan vi lova…
På lördagen lades månget fler spår på baksidan, där många av gårdagens hade blåst igen, och pisterna höll yppersta klass. Det blev en riktigt maxad dag, där vi klämde ut det allra sista av dagsljuset och hittade bitvis riktigt djup snö. After ski-bandet Hejåhå med Peter var kvar i Göteborg, men bjöd ändå på en livesänd spelning som avnjöts i respektive stuga på kvällen. Det är engagemang!
Avsaknaden av bankett, fest och dans kvällen innan hade ett tydligt resultat på morgonpiggheten på söndagen, så låren fick jobba bra även denna dag såväl i som utanför pisten. Det blev en fin avslutning på en fin och intensiv skidhelg.
Stort tack till Tommy och Lasse som trots allt lyckades få ihop ett läger även detta år. Vi har sällan sett fjället så vitt eller åkt så mycket skidor varje dag som nu, så alla verkade nöjda med utfallet även med alla begränsningar i åtanke. Nu hoppas vi på en återgång till det vanliga kaoset till nästa år – men gärna även mer lek på den nyupptäckta baksidan…