Ännu en Fjällfest till ända

Vår vana trogen deltog ÖTC även i årets upplaga av Fjällfest den 16–19 april, för femte gången i ordningen. Nyliga (och fortsatta) snöfall gjorde att snöläget var det bästa på hela vintern, vilket kändes lite bakvänt med tanke på läget både i stan och längs vägen.

Visserligen blåste det en del och sikten var sådär, men vad gör väl det när det finns en massa lössnö att åka i? Vi hann med två turer under första dagen, både uppe på fjället och nere i skogen, och kvällens föredrag på temat “telemark ur ett frihetsperspektiv” drog storpublik. Kul!

Fredagen bjöd på mer snö och vind, men vi siktade ändå mot Getryggens topp. Halva gruppen löpte linan ut och tog sig upp den sista biten för att klappa om toppröset i total whiteout och sedan väntade ett finfint åk ner i en skyddad sänka med ännu finfinare snö. Lunchen intogs i konstruerat skydd nere vid trädgränsen och sedan bar det upp igen. Nu hade molnen börjat skingras och sikten var fullgod, så vi fick ett par kanonåk i solen i Personalbacken innan det var dags att ge sig för dagen. Ännu ett föredrag på kvällen, som den här gången bevittnades av en handfull entusiaster, men gensvaret var gott ändå.

På lördagen satsade vi på en favorit i repris, men den här gången ville inte vädret riktigt samarbeta, så det blev ingen topp. Istället gjorde vi det bästa av den högst begränsade sikten och lyckades även leta upp gårdagsfikats snöborg, som fick utökas för att passa den nya vindriktningen. Efter ytterligare en trivsam rast blev det några åk till i allt det vita (som fanns i alla riktningar), med bättre utfall än väntat.

Sista dagen hade vi vissa förhoppningar att kunna ta oss längre bort, men vinden hade andra planer. Därmed blev det åter ett besök på Geten – och åter en fin lunch i lä och växlande sol, denna gång med hjälp av en driva modell rejälare. Flera varmgrader i luften hade påverkat snön i de nedre delarna ordentligt på förmiddagen, men när vi lade våra sista svängar hade den ökande vinden torkat ur den riktigt bra, så vi fick en fin avslutning.

Telisintresset var rätt stort i år och vi hade att göra hela tiden, vilket bådar gott inför framtiden. Vädret styr vi inte över (här heller), men efter omständigheterna fick vi ut riktigt bra åkning – och deltagarna, nya som gamla, verkade också nöjda (vilket också bådar gott inför framtiden). Peter, Kalle och Linda tackar för sig och hoppas på återseende framöver, men tills dess kanske denna lilla film kan ge en uppfattning om vad Storulvån (och ÖTC) kan erbjuda en aprilhelg:

P.S. Glöm heller inte bort topptursdagen den 9 maj! Vi återkommer om tid och plats utifrån snötillgång.