Snöfokus i Bydalen

Förhållandena såg länge hur lovande ut som helst inför årets upptaktshelg, med tidig vinter och stora mängder snö av ypperlig kvalitet. Men så kom då den fruktade blidan precis innan det var dags, med plusgrader flera dagar i sträck och storm på fjället. Skulle Bydalen kunna överträffa förväntningarna ännu en gång?

Ja, självklart! Hela tolv deltagare hade sökt sig upp i förväg, med delvis lite äventyrlig transport, och gled ut i helt sanslöst fina backar på fredagsmorgonen. Vinden blåste visserligen fortsatt hårt ovanför trädgränsen, men bara man höll sig nedanför densamma var det hur fint som helst och även de ytor som ofta är steniga var helt snötäckta – och det var knappt någon annan i hela dalen heller. Lågsäsong FTW.

Det kom lite mer snö under kvällen och natten och när lördagen grydde räknades tre skidskolegrupper in, varav ett flertal deltagare var nya för såväl klubben som telemarken. Kul! Föret var förstås lika fint som dagen innan och mången övning hanns med under förmiddagen.

Under eftermiddagen tilltog det snöfall som börjat om några timmar tidigare, men innan alla släpptes ut för fri lek i allt det vita var det dags för klubbmästerskapet. Även denna gång hölls detta i Hovdes selftimerbana, men till skillnad från de senaste åren handlade det inte om att pricka sin egen tid, utan istället gissa sin egen tid – i förväg… Det blev ett brett spann av felmarginaler ända upp till 14 sekunder, men tre åkare kom under sekunden – och av dessa stod Tommy Molén som segrare med endast 22 hundradelars differens!

Snön bara fortsatte att falla och till söndagen hade ytterligare två deltagare lurats upp från stan för att utforska resultatet. Som väntat var det löst och mjukt överallt, med härligt puder på sina håll som delvis höll sig oåkt långt frampå dagen, bara man visste var man skulle leta – och även det som snabbt blev uppåkt var fortsatt mjukt och kul.

Väderprognosen lovade halvklart och uppehåll på eftermiddagen, men istället fortsatte snöfallet och dimman sänkte sig. Högzon hade öppnat för första gången på en vecka, men sikten (eller snarare bristen därpå) gjorde att det inte var någon mening med att försöka sig på några av de högre och brantare åken. Dock fanns stora ytor med jämn och fin och mestadels ospårad lössnö strax därunder bland de översta buskarna, så det var bara att peka skidorna neråt och köra ändå.

Låren brände rejält när alla ramlade in till avslutningsfikat, nöjda och glada över ännu en härlig helg som blev mycket bättre än befarat. Tack igen, Bydalen!