Det börjar nästan bli lite tjatigt, men vi kan återigen tacka en riktigt god tajming för en riktigt bra skidresa, fast på ett lite annorlunda sätt än under fjolårets Free Heel Fiesta. Stora Blåsjön levererar igen!
Den djupa vintern förbyttes som bekant plötsligt i plusgrader och regn, där inte heller Frostviken kom undan, så det var med vissa bryderier som rekgruppen tog sig an uppgiften att leta upp bra snö i början av FHF-veckan. Det stod snart klart att skogen inte var något vidare, medan det var bättre förhållanden längre upp, samt att varma dagstemperaturer ändå gjorde ytan mjuk och för det mesta fin även om viss sugighet anträffades. Lyckligtvis slog regnprognoserna inte in, eller när de gjorde det så kom nederbörden som snö uppe på fjället även om det plaskade på bra nere i byn, så vi hade ändå en hyfsat god känsla inför torsdagen och evenemangets början.
Denna första dag inleddes på bästa sätt med ett tätt snöfall och vi begav oss upp på Mesklumpen under förmiddagen för att kolla av förhållandena. Det var rätt klabbigt och dimmigt på väg upp, men utför var det hur fint som helst då det sprack upp precis när vi vände ner, så när sedan deltagarna anlände vid lunch var det bara att vända upp igen, denna gång i strålande sol.
Visserligen drog molnskärmar snart in och det blåste på rätt bra uppe på toppen, men sikten var god och snön var fin på både baksidan och framsidan fjället, så många och långa åk gjordes denna inledande eftermiddag. En bättre start kunde vi nog inte hoppats på.
Fredagens väderlek var av det mulna slaget och än en gång talade prognosen om regn, men vi gav oss förstås ut ändå. Denna gång siktade vi på ett nyupptäckt område en kort sträcka in i Norge, som erbjöd stora öppna fält och mycket gles skog med en lite högre bas, så sannolikheten för bra snö var likaledes högre. Efter lite blötsnöbyar stabiliserade vädret sig en aning och vi kunde göra flera fina och långa åk som helt klart var bättre än väntat. Det var först på väg tillbaka till bilarna som regnet började falla på allvar, så det blev åter en vältajmad dag.
Regnet övergick allt mer i snö under kvällen och natten och morgonen grydde klar, så vi gav oss av upp mot Stekenjokksvägen där vi snart kunde konstatera att all gårdagens nederbörd mycket riktigt fallit som snö. Det blev en riktigt härlig tur genom ett synnerligen vackert vinterlandskap in mot norska gränsen, där vi också som väntat hittade stora ytor och rännor med rent kallpuder långt uppe på kalfjället. Vilken dag!
Söndagen inleddes också med strålande sol och nu styrde hela gänget kosan mot Brattlidfjället, som inte är av det brantare slaget men däremot stoltserar med riktigt stora fält och långa glidaråk helt utan anmarsch. Även här låg nysnön orörd – åtminstone i början av dagen, för efter att vi lekt av oss under några timmar fanns många spår från många åk att beskåda i solen. En bättre avslutning kunde vi nog heller inte ha fått.
På sätt och vis kan årets FHF sägas vara motsatsen till fjolårets i och med att vi nu nästan inte åkte i skogen alls utan istället hittade den bästa snön uppe på kalfjället. Kvaliteten hos snön ifråga var däremot densamma, vilket är lite av Blåsjöns signum. Sicket ställe, va?
Tack till alla glada deltagare som gjorde Free Heel Fiesta 2026 till ännu en succé!
