Årsmötet 2018

Östersund Telemark Club kallar till årsmöte enligt följande enkla uppräkning:

Datum: 18 juni 2018
Tid: kl. 19:00
Adress: Gamla Tingshuset, Samuel Permans gata 13, Östersund
Lokal: Vita konferensrummet, 2:a våningen

Kom och fraternisera, diskutera, bestäm – och fika på klubbens bekostnad! Eventuella motioner skall vara styrelsen tillhanda senast den 4 juni.

Slå ett slag för telemarken

Mjuka svängar på Skutan

Efter ett års snöplig bortavaro gjorde vårtopptursdagen nu comeback, inklusive grillkorven. Anmälningsläget var något flytande inför samlingen och det blev till slut fem glada skidåkare med varierande utrustning som gav sig av. Som vanligt var det träningsläger för alpinungdomar i Stendalen, men för första gången sedan, ja, någonsin blev vi förvägrade att nyttja liften i Ullådalen, så det blev stighudar på direkt.

Prognosen talade om lätt regn under förmiddagen, vilket tyvärr visade sig stämma, och de övre regionerna av Skutan låg inbäddade i moln – men samma prognos lovade även uppsprickande väder kring lunchtid. Vid toppen av första liften plockade vi upp två improviserade deltagare till och ju högre vi kom desto varmare blev det, med allt fler solgenombrott.

Manuell klättring

Ingen lifthjälp här inte

Spänn bågen

När regnet gör sig vackert

Att stiga i graderna

Effektivt avverkande av höjdmetrar

Lågsiktigt

Ljusnande utsikter

Sista biten upp till Kabin berg var det dimma, ur vilken ett oväntat stort antal Holiday Club-gäster uppenbarade sig från Gondolen. Det bar sig inte bättre än att vi lunchade i värmestugan den här gången, men korven grillades ute i snön enligt konstens alla regler – och under tiden sprack molnen mycket riktigt upp och utsikten öppnade sig.

Kortsiktigt

Dimmiga berget

Molnreträtt

Åredalen breder ut sig

Som sig bör

Fånt ja en körv o.s.v.

Efter lunch lämnade vi liftfolket bakom oss och satte kurs mot toppen, som snabbt nåddes i och med all nylig korvenergi. Där uppe beundrade vi utsikten i solen ett kort tag och sade sedan adjö till Simon som for ner på framsidan, varefter resten av gruppen siktade mot Blåstensgrytan.

Toppengäng

Hela gänget på toppen

Så vitt man kan se

Vida vyer

Från topps

Nedfärden anträds

Där nere var snön mjuk och fin, även om man fick hänga bak en hel del för att kompensera för en betydande grad av sugighet, men det är smällar man få ta så här på våren. Vi fick en serie fina åk i följd i allt klarare väder och sedan bar det upp igen i strålande solsken!

Utmaningar å färde

Brant insteg…

Grytmys

…men bra slutresultat!

Opp å ner, ner å opp

Klättringsdags igen

Vädret var dock högst ombytligt denna dag, så när vi stod på toppen av Tväråvalvet var det åter mulet, men sikten var fortsatt fri. Nästa åk blev i valvets innersta ränna, där snön var kanonfin, så det var bara att bränna lår hela vägen ner. Trötta och glada tog vi oss friheten att ta påtårsfika i ett Stendalen som nu låg helt öde. Till sist klättrade vi upp till toppen av Ullådalsbackarna och fick sedan ett långt och trevligt sista åk ner i den smältande pisten. En perfekt avslutning på en lång och härlig skiddag!

Före Valvet

Full vinter…

Efter Valvet

…i Tväråvalvet

Ner till våren

Den ljusnande framtid är vår

Tack för den här säsongen – och på återseende nästa vinter!

På film:

Lössnöfest för löshälsfolk bland kittlande fjäll

Så var ännu en lyckad Free Heel Fiesta över, denna gång – förvånande nog – med halva deltagarantalet mot för ifjol. Vi styrde åter kosan mot Kittelfjäll, som trots en påtaglig snöbrist erbjöd riktigt fin åkning förra gången, och i år var det annat ljud i skällan: stället låg stadigt kring (eller över) 1,5 m snödjup större delen av vintern vilket tillsammans med en distinkt avsaknad av blidväder lovade mycket gott. Kanske skulle detta bli den bästa fiestan hittills?

Fredagen grydde klar och kall, men vinden lyste med sin frånvaro och solen värmde ordentligt så hela gänget bestämde sig för att satsa på vidderna i Grönfjällsområdet. Väl inne i Grantonsskalet tog sig Katarinas grupp upp på sydsidan för några riktigt härliga åk, medan Simons grupp fortsatte till samma ställe på nordsidan som under fjolårssöndagen, fast nu tillät vinden och tiden att vi tog oss hela vägen till toppen av Jillie Skaarjehke. Nedfärden var betydligt bättre än sist i ett ordentligt långt åk, där den andra halvan ägde rum i en naturlig halfpipe.

Blåvitt

Vita vidder

Spårbart

Åkbart mest överallt

Mot toppen

Topp i sikte

Föråkare

Några tidigare spår i ravinen

Höjdpunkt

The toppen is nådd

Då for vi

Klara, färdiga, åk

Resultat

Övre delen avklarad

Senare på eftermiddagen sammanstrålade grupperna uppe på den södra ryggen för ytterligare något kortare åk innan det var dags att anträda återfärden. Här delade vi åter på oss och tog varsin sida – och båda grupperna fick riktiga kanonåk som avslutning på en superb första dag!

Fri...

Fri …

...i hälen, ...

… i hälen, …

...fri...

… fri …

...i själen

… i själen

Pulver für alle

Hela gänget inför sista åket (inklusive voffsing)

Vitt Grönfjäll

Är vi fortfarande i Sverige?

Det går utför med åkningen

Fri i… ja, ni fattar

Skogssväng

Löst i skogen också

Dag två började bättre än vad prognosen hävdade, med utfärdad vädervarning och allt. Katarinas grupp drog till Kana(a)ns land medan Simons grupp siktade mot Borkafjället, men efter att ha fått syn på en avskräckande mängd skidspår i sluttningen på andra sidan sjön ändrades den sistnämnda planen till Daevnie istället. Vinden tilltog allt mer och så småningom stod det klart att det inte skulle bli någon topp idag, men skogsåkningen var smått fantastisk – ännu bättre än fjolårets, som i sig var kanonfin.

Vinden blev allt värre under lördagseftermiddagen, med snöfall och dis som drog in från väster – något som långfararna slapp undan p.g.a. sin ostligare position. På kvällen hölls en smärre prisutdelning för s.k. ”anmärkningsvärda insatser” med prylar från vår sponsor Naturkompaniet i Östersund, sedan var det marsch i säng till vindens tjut.

Motljus

Fin snö i nordost …

Fri sikt (än så länge)

… liksom i sydväst

Toppkänning

Daevnientjahke hägrar

Rastplats

Helt OK fikavy

Mjukt var det här

Supersnö i skogen

På morgonen kändes det inte alltför illa ändå – verkligen inte så hårt som nämnda varning utlovade. Nog blåste det ordentligt uppe på fjället alltid, så hela gänget hamnade i Daevnieskogen, där snön hade ändrats betänkligt från dagen innan på grund av allt driv och ett nyligen omstartat snöfall. Åkningen blev därför utmanande, med en mycket högre vurpfrekvens än vanligt hos samtliga, men det var ju mjukt att landa…

Skogsflur

Blåsigt väder …

Ingen panik, alla på en gång

… under sista dagsturen …

Förmiddagsövningar

… men det gick fortfarande fint att leka i snön

Efter en gemensam lunch nere bland skyddande granar sprack det upp och det ymniga snöfallet avtog, så det blev en fin avslutning – och fler vurpor… Vi har en sällsynt god förmåga att nosa upp bra skogsrepor under FHF-turerna, det är bara att konstatera.

Gemenskap i snöyran

Fikagropen förbereds

Solutbrott

Bättre väder efter lunch

De e bär...

De e bär …

...å åk

… å åk

Ett stort tack till alla som var med och skapade en sån härlig helg – och särskilt till arrangörerna Tommy och Martin! Och till er som inte var med: Varför var ni inte det? Ni missade verkligen någonting extra!

Slutligen, till er alla: Visst ses vi i djupsnön nästa år??

Fiestageneralerna

Tommy och Martin kör ett kvällspass

PR

FHF 2018 (+ fotograf Martin)

Från dokumentationsverktyget:

Frösöpuder!

Supervintern bara fortsätter och vår kära Frösöalp visar alltjämt upp sig från sin allra bästa sida. På kvällsträningen i måndags bjöd Gustavsberg på något så trevligt som 1–2 dm lössnö i hela backen (liksom utanför), så den oktett som slöt upp fick fantastiskt rolig skidåkning i ett par timmar. Det är liksom inte så ofta man kan avnjuta liftburen puderåkning mitt inne i stan på det här sättet, så det var mungipor i öronhöjd laget om…

Puder

Mer puder

Ännu mer puder

Och så lite puder till

Kvällspassen i Gustavsberg fortsätter i två veckor till, d.v.s. fram till påsk. Kanske får vi se ännu en dump innan slutet? Välkomna!

Mer information »

Telemarkens dag firad!

På den fjärde Världstelemarksdagen, lördagen den 3 mars 2018, samlades 18 löshälare i Bydalen för att fira begivenheten precis på det avsedda sättet: genom att åka telemark tillsammans!

Dimmiga bergen

Dimman lättar(?)

Nu börjas det

Telissuget folk

Gruppen bestod av åkare i alla åldrar, på alla kunskapsnivåer, med alla erfarenhetslängder. För alla som ville erbjöds övningar både före och efter lunch, både i och utanför pisten, och föret var finfint mest överallt. Sedan skadade det ju inte att vi kunde väcka lite uppmärksamhet bland de övriga sportlovsfirarna vars häl märkligt nog satt fast också…

Toppen av Toppen

Inte så soligt, men vad gör det?

Löshäls-PR

Halva gänget vid avslutningen

Tack till alla som gjorde dagen till en succé – och vi ses på nästa Världstelemarksdag!

Och så en filmsnutt:

Måndagsträningarna förlängs!

Eftersom vi fått en s.k. kanonvinter i år, med därav följande superföre i backen, har vi bestämt att utnyttja läget och förlänga träningsperioden i Gustavsberg med tre extra veckor. Den ordinarie omgången slutar den 26 februari (vecka 9) och sedan gör vi ett uppehåll för sportlovet (vecka 10), men därefter drar vi alltså igång igen med en ny, kortare omgång (vecka 11–13).

Observera även att vi justerat samlingstiden till kl. 19.15, men bokningen gäller fortsatt från 19.00 så det är fritt fram att göra egna uppvärmningsåk under den första kvarten för dem som kan och vill – och precis som innan kostar det inget att delta!

Mer information »

Klubbkvällar var det ja!

World Telemark Day i Bydalen 3 mars

Lördagen den 3 mars firas Världstelemarksdagen för fjärde gången i historien och kan därmed med fog börja kallas för tradition. Syftet med dagen är att böja knä tillsammans, oavsett vem man väljer att göra det med, och för att underlätta samvaron bjuder ÖTC in till telisträff i Bydalsfjällen kl. 10.00.

Vi har instruktörer på plats och erbjuder teknikövningar för dem som vill, även i form av en ren tjejgrupp om intresse finns – och dessutom ger skidshoppen oss 20 % rabatt på skid- och pjäxhyra. I övrigt idkar vi helt enkelt löshäleri tillsammans så länge låren orkar!

Så, gammal som ung, gammal som ny – kom och åk telis med oss denna mycket speciella lördag!

Mer information »

World Telemark Day 2018

Snödans i Dalarna

Det klassiska telemarkslägret i Fjätervålen har nu klarat av sitt 29:e raka år – och med den äran! Stora mängder snö, ett fantastiskt före i backarna och positiva löshälare så långt ögat når, inklusive ÖTC:s sedvanliga instruktörsdelegation. Det kan knappast bli bättre.

Till skillnad mot fjolåret var det riktigt mjukt och fint i pisten på fredagen och till på köpet var vädret fint också, så alla spred sig över Vålen. På grund av mildväder och ordentlig vind strax innan var det högst blandat före utanför staketen i de högre regionerna, men nere i skogen låg lössnön djup, så många av skidskolegrupperna passade på att söka sig ut i det orörda. Det blev en riktigt härlig dag!

På kvällen fick vi besök av Jorden-runt-cyklisten Fredrika Ek, som nyligen utsågs till årets europeiska äventyrare 2017. Hon berättade om sin 1042 dagar långa resa, som hon kommit hem från bara knappa två veckor dessförinnan, på ett mycket fint och berörande sätt med ett för genren något annorlunda perspektiv. Nästa äventyr för henne var nu givet: att lära sig åka telis!

Upp som en sol

Gryning över morgondimmorna

Premiäråk

Först i backen

Tyngden på bakskidan, älskling!

Skiftande före i offpisten

Solregn

Ljusshow à la Fjäter

Skumpeliskump

Lössnöpucklar + lårmuskler = kul

Knäböjarna invaderar

100 % telis

Fjäterskymning

Kväll över Vålen

Lördagen inleddes på ett ännu bättre sätt och utvecklades vidare i samma riktning, med blå himmel, strålande sol och finfin snö. Ännu en kanondag! Den traditionella toktävlingen på eftermiddagen utgjordes i år av pjäxschottis nedför backen, där de vinnande paren slutligen fick göra upp i en klassisk teliskamp under middagen: mjölksyretolerans med böjda knän…

Favorit i repris

Änne en gyllene gryning

Solens folk

Toppengrupp

Toppengrupp #2

Kalles snabba 2:or

Fjällvy

Fri sikt

Knäna böj!

Final i tävlingen: uthållighet i telisposition

Det snöade sedan hela natten och även om det inte var fråga om Dumpen med stort D gjorde tillskottet sitt till, så söndagen bjöd på det roligaste föret under helgen. Man fick dock stå ut med lite (eller mycket) dimma av och till, men vad gör väl det när man får leka i snön med sina teliskamrater?

Löst i backen

På’t igen…

Vinterkänsla

…den sista mulna dagen

Freestyle på telisvis

Dagens viktigaste lektion: staketpassage med skidor

Detta – och mycket, mycket mer – var alltså den 29:e upplagan av lägret, vilket som de riktigt skarpsinnade i läsarskaran redan har räknat ut betyder att det är 30-årsjubileum nästa år! De som varit med förut kommer naturligtvis inte missa det – och de som ännu inte fått uppleva hur det känns när nära 200 knäböjare invaderar en liten bortglömd skidort i nordligaste Dalarna har då en perfekt ursäkt att begå premiär.

Vi ses i Fjätervålen 2019!

Här en liten film från helgen, passande nog till tonerna av ”Schottis från Idre”: